vart tog vi vägen?!


För vi skulle ju erövra världen tillsammans
Men värst vad tiden gör att våra öden förvandlas
Det var här vi brukade mötas och samlas
Prata om vägar att vandra
Om att söka något annat
Det gör mig förbannad
Men tiden är inte nåt vi kan stanna
Skruva tillbaka
O Herre Gud vad jag saknar
De goda tiderna
Allt det bra, det dåliga.
Men livet är som betongen här
Staplad i våningar

Det blåser kallt i en tveksam stad
Som är full av folk som vet ej vad
Men efter allt så är jag ensam kvar
Har bara minnena av våra feta dar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0