Jemps

Inatt när jag försökte sova så kände jag paniken komma över att jag bara skulle få tillbringa en vecka med min älskling. Jag kan redan känna ångesten när jag sätter mig på bussen för att åka ifrån Side, ifrån allt jag älskar och ifrån min älskling. Men jag kommer klara det, jag måste klara det. Det komemr inter inte bli lätt men jag vet att vi kommer klara det här ihop!
Jag berättade för honom igår att vi ksulle komma ner, hans första reaktion var " du ska bo hemma hos mig ", åhh min älskling, det gör jag om du ber mig!

Jag ska fösöka övertala honom att komma till sverige till nyår, tänk vad mysigt att ligga inne en svensk vinterkväll, tända ljus och bara mysa ner sig i sängen. Nu får jag stå ut med Anna och göra såna grejer, men det duger det också:D

Kan saknaden bli större?!