Måndag
Idag är det ytterligare en måndag. Jag är arbetslös och hatar livet! Nej, så illa är det inte än men jag börjar bli otroligt rastlös. Dagarna flyter ihop och jag kan inte sova om nätterna, jag är för utvilad!
I lördags spenderade jag min dag ute i norrtälje och kollade på bådrace, FETT coolt :D
Funtar på om jag ska börja köra, lite coolt när två tjejer kliver ur båten. Fler såna tillställningar ska jag gå på i sommar, tro mig!
Det börjar dra ihop sig till nästa resa nu. Inget är bokat och klart än och jag ber till gud att våran plan ska gå igenom. Det är nämligen så att jag kanske stannar lite längre än väntat mer än så vill jag inte säga förän allt är spikat och klart. Men jag saknar min fästman något så otroligt. Jag tänker alltid tillbaka på i Mars när jag flög till Istanbul, jag irrade runt på den gigantiska flygplatsen och när jag väl hade hittat fram till utgången så är det miljontals turkar runt mig. Jag kommer igenom folkmassan och vänder mig och för att leta upp min pojkvän. Då ser jag hur en galningen springer emot mig, där är han, min alldeles egna turk! Han ger mig en bukett med blommor och ger mig en varm kram och kysser mig. Åhh, jag blir knäsvag så fort jag tänker på det.
Det är tungt när han är i lumpen, ibland är dagarna på topp och ibland är det jobbigare. Jag har tänk mycket på bandet emellan oss och jag hoppas att vi är starka nog och tar igenom oss den här tiden utan att det bryts. Men genom eld och vatten älskling, visst?!
Du är det finaste jag har i mitt liv!
Jag älskar dig något så obeskrivligt!
I lördags spenderade jag min dag ute i norrtälje och kollade på bådrace, FETT coolt :D
Funtar på om jag ska börja köra, lite coolt när två tjejer kliver ur båten. Fler såna tillställningar ska jag gå på i sommar, tro mig!
Det börjar dra ihop sig till nästa resa nu. Inget är bokat och klart än och jag ber till gud att våran plan ska gå igenom. Det är nämligen så att jag kanske stannar lite längre än väntat mer än så vill jag inte säga förän allt är spikat och klart. Men jag saknar min fästman något så otroligt. Jag tänker alltid tillbaka på i Mars när jag flög till Istanbul, jag irrade runt på den gigantiska flygplatsen och när jag väl hade hittat fram till utgången så är det miljontals turkar runt mig. Jag kommer igenom folkmassan och vänder mig och för att leta upp min pojkvän. Då ser jag hur en galningen springer emot mig, där är han, min alldeles egna turk! Han ger mig en bukett med blommor och ger mig en varm kram och kysser mig. Åhh, jag blir knäsvag så fort jag tänker på det.
Det är tungt när han är i lumpen, ibland är dagarna på topp och ibland är det jobbigare. Jag har tänk mycket på bandet emellan oss och jag hoppas att vi är starka nog och tar igenom oss den här tiden utan att det bryts. Men genom eld och vatten älskling, visst?!
Du är det finaste jag har i mitt liv!
Jag älskar dig något så obeskrivligt!
